– När läkemedelsbolagen tar fram nya läkemedel och går vidare till test på människor så måste man kassera 9 av 10 läkemedelskandidater. Så trots att man fått bra resultat i djurförsöken visar det sig att när man kommer till människa så har de ingen effekt alls eller är farliga, förklarar Carina Franzén, kanslichef på forskningsstiftelsen Forska Utan Djurförsök.

Problemet med djurförsöken är att människokroppens uppbyggnad och mekanismer ofta skiljer sig från djurens, vilket gör att vi reagerar annorlunda på läkemedel och kemiska ämnen. Effekten av detta blir att forskare kan utföra framgångsrika studier på ett läkemedel i flera år, innan den till slut kan testas på människor och då visar sig vara verkningslöst. Dessutom finns risken för det motsatta problemet när substanser som skulle vara effektiva på människor sållas bort eftersom de visat sig vara skadliga på exempelvis möss.

Läs mer: Hur bra eller dåliga är djurförsöken egentligen?

Matematik mot diabetes

För att komma runt det här problemet görs därför allt mer forskning på nya och djurfria försöksmodeller, som bättre efterliknar människokroppen. Ett exempel på detta är rent matematiska modeller som baseras på data från mänskliga celler. Den här metoden blev nyligen godkänd för utveckling av insulinpumpar i USA, vilket sänkt testningstiden för nya insulinpumpar från 4-6 år till 2 månader och även sänkt testningskostnaden, från en miljard till en miljon kronor, berättar Carina Franzén.

Inom den här forskningen finns även Sverige representerade genom forskaren Gunnar Cedersund vid Linköpings Universitet, som 2015 fick Forska Utan Djurförsöks utmärkelse ”Nytänkaren”. Hans forskning kretsar kring läkemedel som botar insulinresistens hos patienter med typ 2-diabetes och med hjälp av matematiska modeller hoppas han nu snabbare kunna få fram ett effektivt botemedel.

– Hans incitament för att börja med de här matematiska modellerna var egentligen inte etiska utan den initiala insikten var att djurförsöken var oerhört ineffektiva, tog för mycket tid och kostade för mycket pengar, berättar Carina Franzén.

Läs mer: Istället för djurförsök.

”Hjärna på chip”

Ett annat exempel på hur forskare försöker skapa mer tillförlitliga försöksmodeller är genom så kallad ”organ på chip”-teknik. Den här tekniken bygger på att odlade mänskliga celler kan interagera med varandra genom att placeras på ett chip. På så vis kan forskarna se hur ett ämne påverkar cellernas samspel och utvecklingen går mot att kunna simulera hur ett helt organ, och i fortsättningen hela kroppen, påverkas. 

En av forskarna som arbetar med detta är svenska Anna Herland vid KTH, som fick utmärkelsen ”Nytänkaren” förra året. Hennes forskning handlar om att skapa en ”hjärna på chip” som kan användas för att utveckla läkemedel mot exempelvis Parkinson eller Alzheimers. Enligt Carina Franzén är nämligen hjärnsjukdomar ett område där djurförsök visat sig vara särskilt problematiska.

– I Annas fall så tittar hon mycket på blod-hjärnbarriären. Det är en barriär som finns till för att inte vad som helst ska komma igenom till hjärnan och den skiljer sig väldigt mycket mellan djur och människa.

Vill se mer satsningar

Trots dessa framsteg inom djurfria försöksmodeller tycker Carina Franzén att Sverige skulle kunna göra mer för att främja övergången till modernare metoder. För även om det ännu inte går att ersätta alla djurförsök inom läkemedelsutvecklingen finns det goda möjligheter att kraftigt minska antalet.

För att svensk forskning ska förbli i framkant – och för att bespara djuren lidande–  är Carina Franzén övertygad om att djurförsöken kommer försvinna i framtiden. Därför anser hon också att vi nu måste satsa mer pengar på den här typen av forskning för att hänga med utvecklingen i andra länder. I början av året publicerade exempelvis Holland en avvecklingsplan för djurförsök. Anledningen är dels att djurförsöken är relativt ineffektiva men också att man ser en möjlighet att kapitalisera på efterfrågan på moderna djurfria testmetoder. Man anser, till exempel, att de flesta djurförsök för att testa kemikalier, läkemedel och andra produkter samt för kontroll av biologiska produkter som vacciner, kan fasas ut till 2025.

– Vi skulle vilja se att de riktigt stora forskningsfinansiärerna – och framförallt de statliga finansiärerna – på allvar började dela ut anslag till forskare som tar fram de här metoderna. Här krävs ökat engagemang både från forskningsfinansiärer och ansvariga myndigheter. Vi vill se en tydlig strategi, att en viss del av anslagen alltid ska gå till forskare som tar fram något inom det här området. För det är där de stora pengarna finns.

Läs mer: Så kan du stöjda alternativ till djurförsök.