Sverige står i dag inför en stor utmaning i att få vårdresurserna att räcka till i framtiden. Samtidigt har vi, i jämförelse med till exempel Danmark, halkat efter i implementeringen av vård på distans. I Danmark har ett beslut tagits om att distansvårdslösningar ska ha implementerats för hela befolkningen 2019.

– Den naturliga frågan är då: varför gjorde Danmark så här? Svaret är att de var innovativa i en situation där de var ekonomiskt pressade. De stod inför en situation där de behövde hitta nya lösningar för att få pengapåsen att räcka till. I Sverige har läget hittills varit annorlunda, men med de utmaningar vården står inför befinner vi oss snart i en liknande situation, säger Andreas Winqvist, vd för MedHelp.

Hos vårdoperatören MedHelp arbetar man med medicinsk kompetens på distans. De kan understödja den fysiska vården för ett bättre resursutnyttjande:

– En viktig grundbult i det vi gör är att vi i kontakt med patienter sorterar dem till rätt vårdnivå. Med hjälp av sjuksköterskor på distans, kan vi triagera patienter som till exempel annars kanske belastat akutsjukvården i onödan, säger Andreas Winqvist.

Att med teknikens hjälp, i realtid och på distans, sköta monitorering av kroniskt sjuka eller äldre, är dessutom en enorm vinst för hela samhället:

– Hela vården är i dag i stort sett kalenderstyrd, där kroniskt sjuka patienter då och då kallas till uppföljningar. När någonting händer mellan de inbokade mötena resulterar det ofta i ambulansfärder och sjukhusvistelser, med otroliga kostnader som följd. Monitorerar vi istället patienten har vi information om sjukdomen samt vitala medicinska värden. Vi kan se om något försämras och ge råd som i många fall gör att patienten inte behöver uppsöka vård, eller koppla in den fysiska vården vid rätt tidpunkt, säger Andreas Winqvist.

Ett hinder har varit att det tidigare antagits att kroniskt sjuka samt äldre patienter inte är intresserade av eller kan hantera ny teknik:

–Det är en vanlig förutfattad mening som vi möter. Alla patientorganisationer som vi pratat med fastställer motsatsen. Vi jobbar med enkla system där åldern eller teknikvanan hos användaren är oväsentlig. Även om man är 90 år kan man hantera det här, fortsätter Andreas.

Trots att det finns mycket att hämta, både i fråga om bättre användning av vårdens resurser och en tryggare uppföljning för patienterna, är många av dagens distanslösningar relativt okända:

– Jag skulle säga att där har vi lite av problemet just nu. De här lösningarna är ganska nya och därmed är det färre som känner till dem. Men tekniken finns, tjänsterna finns, de går att applicera i dag, säger Andreas Winqvist.

Han menar att vi måste bli bättre på att ta till oss nya lösningar: 

– I Sverige är det vanligt att man gör en pilot utan någon klar tanke på vad som ska hända sen och att nya initiativ därför rinner ut i sanden. I Danmark togs ett viktigt beslut att när de testar något nytt och det visar sig vara framgångsrikt - då ska det implementeras nationellt. Det borde vi göra även i Sverige, avslutar Andreas Winqvist.