Fler företag och en bättre vård. Det är målen som regeringens samordnare för Life Science, Anders Lönnberg, har att arbeta mot. Ett ökat samarbete med näringslivet och en förändrad syn på innovation i vården är vägen dit.

Ett tydligt problem som Anders Lönnberg identifierat för Life Science-sektorn i Sverige handlar om svårigheten i att få ny forskning och nya innovationer in i vården. Steget från idé till implementering blir ofta för långt vilket innebär att svenska idéer ofta säljs till andra länder snarare än att användas här.

– Sverige är fortfarande jätteduktiga på att ta fram uppfinningar på detta området. Om du tittar på patent så ligger vi väl i nivå med de stora amerikanska klustrena. Det mesta av det säljs dock utomlands och blir inte till företag och produkter här. Det beror delvis på att vården inte är lika intresserade av nya saker eftersom nya saker är dyrare än de gamla. Det ses som en risk att pröva nytt innan det är välkänt, säger Anders Lönnberg.

Enligt Anders Lönnberg kan vården i Sverige inte sitta och vänta på att nya lösningar utvecklas och testas i andra länder. För att skapa en bättre vård och samtidigt skapa tillväxt inom exempelvis medtech-sektorn måste vården gå i bräschen och göra forskning och utveckling till en naturlig del av verksamheten. Utan vården som en aktiv partner får nämligen svenska medtech-företag svårt att konkurrera.

– Förr i tiden var ekonomi viktigare. Idag är det viktigaste att ligga i forskningsfronten, inte minst inom medtech-sektorn som inte kan utveckla nya produkter utan tillgång till praktisk vård. Det är där det måste prövas och utvecklas, säger Anders Lönnberg.

Inom just medicintekniken ser Anders Lönnberg ehälsa som ett av område där en sådan gemensam ansträngning kraftigt kan höja kvaliteten på vården genom att ge personalen mer tid till patientkontakt.

– Idag går väldigt mycket tid åt till att leta efter journaler och administrativt arbete, upp till 30-35 % av arbetstiden. Vi har en ovanligt hög personaltäthet i Sverige jämfört med alla andra länder som förklaras med att det är mycket administrativt jobb. För tittar vi på patientbesök så är de bland de lägsta. Så det går att effektivisera personalanvändningen enormt, förklarar Anders Lönnberg.

En av nycklarna för att uppnå detta ligger i att utveckla ett nationellt gränssnitt för it-system i vården. Ett gemensamt gränssnitt gör nämligen inte bara informationsutbytet enklare mellan landstingen utan underlättar också för företag att utveckla nya produkter. Dessutom får forskarna helt nya möjligheter att samköra data vilket kan leda till både effektivare läkemedelstester och nya behandlingsmetoder.

– Vi kommer få reda på helt nya samband genom Big Data om vi kopplar ihop alla system. Vi kommer hitta mönster som vi inte känner till idag och som orsakar sjukdom. Det kommer hjälpa oss att hitta behandlingar. På precis vartenda område så är digitaliseringen avgörande för framtiden, säger Anders Lönnberg.

Sett ur ett bredare perspektiv tror Anders Lönnberg dock att man i grunden behöver ändra vårdens syn på innovationsarbete för att nå framgång.

– För bara 10-15 år sedan kunde du höra många landstingspolitiker som sa att FoU är en statlig uppgift och det bara stör vår produktion. Den inställningen är idag borta bland den medicinska, administrativa och politiska ledningen men den genomsyrar ännu sjukvårdssystemet. Där är man kvar i att man ska akta sig för företag ”för att de bjuder läkare på resor” ungefär. Det måste vi ha bort.