– Absolut är det så. Många är yrkesverksamma och har begränsad tid och möjlighet att uppsöka sjukvården. De är också vana, inte minst diabetespatienter, att ta stort ansvar för sin sjukdom i vardagen. Det säger Kristina Söderlund, intressepolitisk chef i Storstockholms Diabetesförening.

Vård på distans och monitorering har redan tillfört nytta för flera patientgrupper.

– Vid diabetes, en sjukdom som man bär hela livet, är patienterna vana vid att sköta mycket själv. Kontinuerlig blodsockermätning till exempel och hanteringen av insulinpump. En del är uppkopplade till sjukvården, har koll på sina värden och kan diskutera dessa med sin läkare. Det kräver en hel del av individen att monitorera sig, men man är motiverad, vet att det gäller att ”sköta” sig för att slippa komplikationer längre fram i livet.

Rutinbesök kan minimeras
– Jag har också arbetat inom reumatologin där många patienter är vana vid att själva samla in data inför sina vårdbesök för att ha samma underlag som sin läkare. Idag finns det även möjlighet för egen provtagning då kan man bestämma själv när proverna ska tas utan att gå via läkaren.

Om framtida lösningar säger Kristina Söderlund:
– Man måste jobba mycket mer med att minimera antalet besök av rutinkaraktär, mycket kan göras digitalt. Det är särskilt viktigt för diabetespatienter som har många olika kontakter med olika specialiteter inom sjukvården. Vi kommer att hitta avgörande smarta digitala lösningar för att kunna föra en dialog med patienterna.

– Många som har diabetes är yrkesverksamma och har begränsat med tid. De kan idag samla in sina egna värden och historik, de kan bära med sig en hel pärm eftersom vårdens olika journalsystem inte fungerar tillsammans. Idag växer det fram parallella digitala vårdsystem vid sidan om den offentliga vården. Det kan både vara hot och möjlighet.

Stig Nyman är ordförande i Storstockholms Diabetesförening:
– Det är viktigt att de lösningar för informationsutbyte som skapas inte kräver läkarbesök och att de passar för individuella fall. Lösningarna måste fungera nationellt och fungera för överföring av data till kvalitetsregister. Hela den här utvecklingen kräver öppenhet hos sjukvårdshuvudmännen.

Deltar i försöksprojekt

Inger Ros, ordförande Riksförbundet Hjärt-Lung:
– Det pågår redan försöksprojekt för patienter med svår form av lungsjukdomen KOL, där vi medverkar med två Stockholmsföreningar som fokusgrupper. Patienter kan bli uppkopplade och ha möjligheten att få tala om hur de mår och vi kan koppla in både sjukvården och anhöriga. Det är en fantastisk framgång och bidrar till både trygghet och livskvalitet. Med personlig kontakt och förebyggande behandling kan patienten ofta slippa åka till akuten.

– Hjärtpatienter som måste äta Waran kan få mätare för att själva kolla sina värden. Det ger frihet samtidigt som sjukvården kan ägna mer tid åt de patienter som behöver den bättre. När jag ser hur patienter upplever kontakt på distans blir jag övertygad om att detta är rätt. Det betyder ju inte att man ska sluta träffa läkaren.

Mer fokus på egenvård

– Oavsett vilken sjukdom man har måste det bli större patientfokus inom vården. Framtidens lösningar måste fokusera på möjligheterna till egenvård. Delaktighet och trygghet är avgörande.

– Det kan finnas patienter som har svårt att klara av digitaliseringen, men detta får inte utesluta någon. Det gäller att hitta lösningar så att alla kan vara med. Vård på distans är ett viktigt komplement för ökad trygghet i vården. Det kan också vara så att man inom vården anser att patienterna ska komma till sjukhusen. Att styra om i ersättningssystemen kan bidra till ökad acceptans.

– Hittills har den sjuke (patienten) fått åka till den friske (läkaren). Det kanske är dags att ibland göra tvärt om.